ISRAEL OCH KRIGEN SEDAN 1948


SJÄLVSTÄNDIGHETSKRIGET 1948-1949

Inom mindre än 24 timmar efter bildandet av staten Israel den 14 maj 1948 invaderade trupper från Egypten, Jordanien, Syrien, Libanon och Irak, landet. Det nybildade Israel tvingades att försvara sin suveränitet som det hade återvunnit i sitt fädernesland. I vad som blev känt som Israels självständighetskrig, drev det nyformade, knappt utrustade israeliska försvarsstyrkorna (IDF) ut inkräktarna i våldsamma periodiskt återkommande strider som varade i 15 månader och krävde mer än 6 000 israeliska liv, nästan 1 % av landets judiska befolkning vid den tidpunkten.

Under de första månaderna 1949 ledde FN direkta förhandlingar mellan Israel och var och ett av de invaderande länderna, förutom Irak, vilket resulterade i ett vapenstillestånd. Därefter kom kustlandet, Galiléen och hela Negev under Israels suveränitet, Judéen och Samarien (Västbanken) hamnade under Jordanskt styre, Gazaremsan under Egyptisk administration och Jerusalem delades; Jordanien kontrollerade den östra delen inklusive Gamla Staden, och Israel den västra delen av staden.

Israel hade alltså formellt krig med de kringliggande länderna och många av de gränser som sattes upp var bara stilleståndslinjer inte slutgiltiga gränser.


SUEZKRISEN - SINAIKRIGET 1956

Ständiga provokationer från de kringliggande länderna gjorde att Israel blev utsatt för terror och krigshandlingar. 1956 ingick Egypten en militärallians med Jordanien och Syrien och man stängde av Suezkanalen och Tiranasundet för israelisk båttrafik. Detta ledde till att Israel kontaktade Frankrike och Storbritannien, som tillsammans försökte öppna trafiken i Suezkanalen. Israel intog Sinaihalvön medan Frankrike och Storbritannien bombade Egyptiska militärbaser.

Efter påtryckningar från USA, Ryssland och FN avbröts aktionerna och Israel återlämnade Sinai till Egypten. FN-styrkor stationerades som en buffert mellan Israel och Egypten.


SEXDAGARSKRIGET 1967

I maj 1967 beordrade Egyptens dåvarande president Nasser att FN-styrkorna skulle lämna Sinai och Gaza-området. Sedan stängde han Israels enda utfart sjövägen söderut samtidigt som Syrierna bombarderade israeliska byar från Golanhöjderna. Egypten, Libanon, Syrien och Jordanien mobiliserade och gjorde stora truppförflyttningar mot Israels gränser.

Vid den tidpunkten mobiliserade även Israel och det drog ihop sig till storkrig. Israels underrättelsetjänst fick veta att Egypten samlat större delen av sitt stridsflyg på en militärbas och att en attack var nära förestående.

När Egyptierna i stort sett tagit ut segern i förväg bombade Israel basen och förstörde det mesta av Egyptens stridsflyg. Israel vädjade till Jordanien att inte gå med i kriget, men de gick ändå mot Israel, vilket ledde till att Israel drev Jordanierna från Jerusalem och Västbanken till andra sidan Jordanfloden.

I krigets slutskede så drevs även Syrierna bort från Golanhöjderna och på dessa sex dagar hade Israel vunnit en storslagen seger, samt intagit Sinaihalvön och Gazaremsan från Egypten; Västbanken, Östra Jerusalem och Gamla Staden från Jordanien och Golanhöjderna från Syrien.

Man kan undra varför inte Araberna gjorde någon som helst ansträngning att bilda den Arabiska staten (Palestina) vid sidan av Israel under de 19 år som Israel inte hade kontrollen över dessa områden.


YOM KIPPUR 1973

1973 ville Egypten och Syrien ta revansch eftersom de förlorade sexdagarskriget. Arabländerna hoppades att vinna tillbaka de territorier som de förlorat och Saudi Arabien stod för finnanseringen av kriget.

På judarnas heliga bön- och fastedag den 6 oktober gick de överanskande till angrepp. Eftersom det var Yom Kippur (försoningsdagen) så var de flesta av Israels soldater hemma på ledighet.

På försoningsdagen fastar man totalt även från Radio och TV vilket gjorde att man hade svårt att nå fram till folket att krig brutit ut och att alla soldater omedelbart måste bege sig till sina respektive förband.

Egypten angrep vid Suezkanalen med 8000 man mot Israels 436 man och Syriens armé attackerade vid Golanhöjderna, med 1100 stridsvagnar mot Israels 157 stridsvagnar.

Israel beslutar om omedelbar evakuering av Golanhöjderna, eftersom dom inte hade möjlighet att skydda befolkningen där.

De flesta israelska baser längs med Suezkanalen faller i egyptiernas händer och Egyptiska flygplan bombar Israeliska baser och positioner. Syriska tanks kommer mot Israel och större delen av Golanhöjderna erövras av Syrien.

När reservisterna kommer till fronten försöker de stoppa fiendens framskridning. Den 8 oktober börjar IDF med mottattacker i norr och söder. I söder misslyckas det med svåra förluster för Israel, men i norr tas större delen av Golanhöjderna tillbaka och Syrierna börjar retirera.

Under krigets fortsättning håller Israel tillbaka Syrien och driver tillbaka Egypten. I slutet av kriget tar Israel städer längs Suezkanalen på Egyptens sida. Kriget slutar med att FN:s säkerhetsråd beslutar om eldupphör. Kriget pågick till 25 oktober.

Yom Kippurkriget är det allvarligaste kriget förutom befrielsekriget. Israel förlorade 3000 man och mer än tusen man blev skadade och lemlästade.

1979 Ingick Egypten och Israel fredsavtal.
1994 Ingick Jordanien och Israel fredsavtal.