Purim

Purim firas till minne av när Drottning Ester och Mordokaj räddade alla judar i Kung Ahasveros rike på 400-talet f Kr. Högtiden firas den 14:e dagen i månaden Adar som oftast faller in i mars och före högtidsdagen har man en fastedag.

Esters bok återberättar en kort men vital del i den judiska historien under den första exilen från Israel. På den tiden var judarna i Persien under kung Ahasveros välde. Haman konspirerade med Ahasveros om utrotning av det judiska folket, men genom ett modigt ingripande av Drottning Ester och ett mirakel på den dagen, så avstyrdes utrotningen av judarna. Den 14 Adar blev bestämd som en minnesdag för denna händelse. Även den 15 Adar firas i städer som har murar som Jerusalem och Hebron.

Alltid sedan den tiden har judarna firat Purimfesten, som fått namnet av att en lott blev kastad för bestämma vilken dag judarna skulle bli dödade.

Ty agagiten Haman, Hammedatas son, alla judars fiende, hade planerat att utplåna judarna, och han hade kastat pur, det vill säga lott, för att krossa dem och förgöra dem. Därför blev dessa dagar kallade purim efter ordet pur.
Ester 9:24,26a

Skriften uppmanar till att denna dag ska firas.

Mordokaj skrev ner dessa händelser och sände brev till judarna i alla kung Ahasveros provinser, både nära och långt borta, för att ålägga dem att år efter år fira den fjortonde och den femtonde dagen i månaden Adar till minne av de dagar då judarna hade fått ro för sina fiender och för att minnas den månad då deras bedrövelse hade vänts i glädje och deras sorg i fest. Därför skulle de fira dessa dagar som dagar av fest och glädje, och sända gåvor till varandra av den mat de hade tillagat, och skicka gåvor till de fattiga.
Ester 9:20-22

Ända till dagens datum har judarna världen över firat Purim med stora familjefester och med glädjefyllt firande. De sänder frukt och godiskorgar till sina grannar och vänner och ger gåvor till de fattiga. Man lagar goda festliga maträtter och har efterätter. Familjerna samlas kring matbordet som är fyllt av godis, choklad, kakor och den traditionella "Hamentashen" eller Hamansöron, en trekantig kaka med fyllning, som ska påminna om Hamans hatt eller öron. Skolorna håller stängt denna dag och barn och vuxna klär ut sig i maskeradkostymer och när läsningen av Esters bok sker, buar man och skramlar med speciella skramlor när Hamans namn nämns.